-
Att kunna börja måndagen såhär
Börja med att släppa ut Flippan som får äta sin frukost i hagen.
Ångra att jag inte tog med systemkameran ut och fånga det fantastiska morgonsolljuset med mobilkameran istället.
Sladda ridhuset!
Släppa över flocken till betet (se kort filmsnutt på min Instastory från imorse).
Att kunna gå. Att benen bär även när det gör ont. Att inse att jag tagit på mig för varma kläder när jag drog på mig dunkappan för att det var lite kyligt på morgonen – vi är fortfarande på västkusten och det är inte riktigt jämförbart med en kall augustimorgon i Norrland. 😉
Hoppas ni också haft en fin start på veckan!
💜
-
Första galoppen 16/8
Igår kväll red vi ett kort pass igen jag och Flippan, och husse var med på läktaren. Hon var riktigt pigg igår men ändå så lyhörd och fin. Vi red nästan uteslutande innanför spåret och gjorde mycket övergångar mellan skritt och trav och även lite öppna som även igår gick jättebra. En bit in i passet fick jag feeling och fattade galopp, hehe. Hade egentligen tänkt att ta galoppen i lina första gången utifall hon skulle få för sig att busa eftersom det oftast är i galoppen som rodeo-tendenserna kommer fram. Men hon kändes så otroligt mjuk och fin och helt med mig så det bara blev att jag fick för mig att fatta galopp i höger varv och vi galopperade några få språng innan övergång till trav igen. Galoppen kändes fantastisk och hon gjorde inte minsta tendens att busa. Ska nog ta lite galopp på linan nån dag bara för att låta henne galoppera igenom kroppen åt båda hållen innan jag provar från ryggen igen, men annars känns det som att det skulle vara bra att börja galoppera så smått nu då det ju trots allt är en mjukare gångart än traven och på så vis bättre för mina SI-leder. Jag känner av lite ökad smärta när vi rider på traven mer framåt, men så länge vi håller oss till en ganska lugn arbetstrav går det bra. Efter ridpassen är smärtan alltid bättre än innan och det känns så otroligt bra att vara uppe i sadeln igen och att det känns så pass bra och stabilt att rida så här snart efter operationen. Det är faktiskt rätt sjukt att jag inte tappat mer ridmässigt efter den här tiden, men antar att det verkligen betyder att operationen gett resultat även för ridningens del.
-
Torsdagens ridpass 15/8
Igår hade vi det bästa ridpasset hittills sen förra sommaren jag och Flippan. Vi har ju tagit det väldigt lugnt hittills och jag har bara fokuserat på att ha henne framför skänkeln och få henne att jobba så jämnt som möjligt med båda bakbenen. Flippan har en pålagring på höger bakknä som vi hittade för ganska många år sedan nu, och det har varit min största oro nu när hon inte arbetats ordentligt att den skulle ställa till med problem vid igångsättningen. Men hon har inte visat några tecken alls på att ha ont och har varit jättemjuk och fin i ryggen. Det enda jag märkt nu i början är att hon skrittar lite ojämnt bak vilket hon brukar göra just på grund av pålagringen, och det är något som alltid blir sämre när hon inte tränas ordentligt. Det är alltid bättre efter att vi travat och i slutet av passet än i början, och igår var det bättre redan från början så det känns som att vi är på rätt spår. När hon blev behandlad i bakknäna och vi hittade pålagringen blev jag väldigt försiktig och vågade inte rida på ordentligt först, men till slut insåg vi att det var just träningen som hjälpte henne bäst. Det viktigaste är mycket korta skrittpauser, att hela tiden känna efter så det inte blir för mycket, lyssna på Flippan men ändå pusha henne att ta i lite till ibland, skritta mycket överlag och lång utevistelse utöver träningen.
Igår red vi ungefär som vi brukat göra hittills men la även in lite bogen in/öppna både kortare och längre sträckor och hon var riktigt duktig där Flippan. Väldigt nyttigt för att stärka bakbenen. Som alltid red vi mycket övergångar mellan skritt och trav och även lite tempoväxlingar i traven. Flippan var verkligen superduktig och kändes så himla fin hela passet igår. Det ska verkligen bli spännande att se hur långt vi tar oss nu, jag har inga som helst förväntningar på henne eftersom hon trots allt är 24 år och inte varit i full tävlingskondition egentligen sen november 2017 så det är nästan två år sedan. Förra året gick hon regelbundet men på lite mer halvfart pga. min hälsa och flytten mm. Men Flippan är en fantastisk liten häst så vi har inte gett upp än, och är det något jag vet så är det hon mår som bäst både i kroppen och huvudet när hon får träna ordentligt, så vi kör på i lugn takt och ser hur långt vi kommer helt enkelt.
De här bilderna är från tredje gången vi travade nu i juli.
