Ingen energi

Går in i nya veckan nästan helt energilös. Jag har inte ridit sen i fredags och det är nog en stor bidragande orsak till min ökade smärta. Haft jättesvårt att sova också dessutom, men idag lät jag kroppen sova tills den var nöjd. Vaknade av mig själv för en halvtimme sen och det är rätt bra ändå med tanke på att jag somnade framåt klockan fem imorse… Kanske efter fem till och med. Bortsett från smärtan är ju sömnen ett av mina största problem, och de går hand i hand så mer smärta innebär nästan alltid mindre/sämre sömn. Så svårt det där för samtidigt behöver ju kroppen sömnen för att återhämta sig. Men jag har faktiskt börja släppa på mina krav på mig själv att jag måste gå och lägga mig en viss tid eller kliva upp en viss tid (om jag inte har en tid att passa tidigt på dagen då förstås). För tror att mina höga krav på mig själv bara bygger upp ångesten och gör problemen ännu värre. Sen har jag fortfarande som mål att gå och lägga mig före midnatt, men känner jag att det inte kommer gå att somna så är det inte någon idé att gå och lägga sig heller. Som tur är brukar jag vara ganska kreativ på nätterna så får lite gjort då i alla fall. Är så sugen på att återuppta mina studier igen, men det är en hel del praktiska saker som måste lösas först i så fall så tyvärr lär det dröja. Men får kanske börja med att försöka repetera lite saker för mig själv här hemma, och uppdatera mig på alla nyheter. Läser till webbprogrammerare så det är en väldigt snabbt utvecklande bransch och jag misstänker att en hel del har förändrats sedan jag började för snart fyra år sen.

Flippan har tagit det lugnt nu. Longerade lite igen i lördags men tyvärr sprack såret upp lite grann då så hon fick bara en promenad igår. En långpromenad med husse och Leija, medan jag satt hemma och kollade OS-hoppningen! Förutom såret så sitter skon på samma ben lite löst så hon måste ju fastnat nånstans i hagen den lilla knäpphästen. De har ett litet skogsparti som de nyss upptäckt att det finns massa gräs i så troligtvis har hon gjort illa sig där inne nånstans. Hoppas hon inte gör illa sig mer bara, men samtidigt vill jag inte stängsla bort alla faror och skaderisker. Hon är trots allt 21 år gammal och bör veta var hon ska sätta sina fötter. 😉 Hur som helst. På onsdag är det dags för skoning så hon kommer få vila tills dess (med promenader, aktiv vila alltså). Därefter hoppas jag såret ser tillräckligt bra ut för att vi ska kunna komma igång och rida igen! Det såg mycket bättre ut igår redan så jag tror och hoppas på det.

Idag är det dags för küren i OS-dressyren så det ser jag fram emot. Synd att inte Mads kvalade dit bara, hehe. Men ska ändå bli kul att se Tinne och Patrik och även alla andra förstås. Innan dess ska jag försöka ta tag i veckans planering. Fick inte mycket vettigt gjort förra veckan men ska kämpa lite till denna vecka och jobba på lite saker jag behöver göra.

Men vet ni vad som är jätteroligt?! Jag kämpar ju med min vikt och försöker gå ner en hel del. Men trots att jag slarvat med kosten på grund av allt runtomkring, och den enda träningen jag gör är ju ridningen och redcord hos sjukgymnasten. Nån enstaka kortare promenad här och där blir det också. Trots så lite fokus på detta det senaste så har jag gått ner i vikt. Snart har jag nått ett av delmålen och det känns så himla skönt! Fortfarande drygt 10 kg kvar men ändå. Har gjort lite förändringar som bidragit till detta såklart, men får berätta om det en annan gång. Så glad för vågens siffror idag, så jag ska verkligen komma ihåg det när jag dippar, att jag faktiskt lyckats med någonting i alla fall även om jag inte tycker att jag gör tillräckligt. Jag är aldrig tillräcklig i mina egna ögon…

_DSC0005_960E
Nyttigt godis 🙂

En förklaring

Jag som hela veckan sett fram emot att få tävla igen imorgon. Behöver liksom verkligen de små roliga stunderna i livet just nu när det är mycket annat som är tufft, som vanligt. Kroppen börjar redan bli sämre i och med det lite kyligare vädret och ångesten kommer som ett brev på posten så fort jag inte orkar göra lika mycket. Misslyckas med det mesta av det jag bestämmer mig för att göra om dagarna och känner mig bara allmänt värdelös. Förutom när jag sitter i sadeln, där jag hör hemma. Utan hästarna är jag ingenting. Så att få komma igång och tävla på Flippan igen har känts så himla roligt och jag har planerat tävlingar för hela hösten som jag tänkte skriva om i ett eget inlägg. Men självklart ska planen krascha redan nu.

I förrgår kom Flippan in från hagen med detta på höger bakben:

2016-08-11 Flippans sår dag 1

Det är ganska stort men det största området är ju endast skinnflått, sen är det lite djupare där till höger. Men absolut inte jättedjupt och vi tog beslutet att bara tvätta rent och inte peta i det alltför mycket.

Såhär såg det ut igår kväll. Longerade henne en stund då mest för att titta hur hon rörde sig och som tur är verkar hon ganska obrydd av det så länge man inte petar på det för det syntes ingenting i rörelse. Hon fick jobba lite i trav och galopp på linan kanske tio minuter och jag bestämde mig för att avvakta tills idag med att bestämma mig om tävlingen även om det lutade åt att inte åka.

2016-08-12 Flippans sår dag 2

Imorse såg det ut såhär så det har ändå börjat dra ihop sig ganska bra och jag känner mig inte särskilt orolig för såret i sig. Men jag tycker ändå inte det känns schysst mot Flippan att tävla med detta på benet även om hon inte verkar ha särskilt ont av det. Så jag avanmälde och har planerat vila för henne några dagar nu så hoppas vi att det läker snabbt.

2016-08-13 Flippans sår dag 3 morgon

Känns jäkligt tråkigt nu bara, jag är så trött på att vi ska ha sån otur precis heeeela tiden. 🙁