När smärtan får en att tappa hoppet

När smärtan tar över allting och man inte kan fokusera på något annat hur mycket man än försöker.

När smärtan gör att man känner sig snurrig och illamående.

När smärtan gör det svårt att andas.

När smärtan blir värre bara av att sitta upp.

När man inte haft en enda smärtfri dag på snart fem år. 

När man inte längre känner igen sig själv för att smärtan förändrat vem du är.

När man misslyckas gång på gång både med att studera och med att jobba. 

När man varit utan inkomst i över två år för att Försäkringskassan tror att man minskar antalet sjuka människor genom att neka sjukpenning. 

När man kämpar med att få igång sitt eget företag för att kunna jobba på sina egna villkor, men villkoren sätts av smärtan och man orkar inte ens 10% av det man vill göra. 

När man känner sig ensammast i hela världen.

När man ser alla drömmar försvinna längre och längre bort.

När man inte längre vet hur man ska orka fortsätta kämpa.

När smärtan får en att tappa allt hopp om framtiden…

Två veckor sedan

Idag är det två veckor sen Svande tog de här fina bilderna på mig och Flippan. Vi hade ridit ett dressyrpass på banan innan där Flippan var superfin. Hon blev väldigt taggad av att komma ut på ängen sen och få trava & galoppera lite, men hon skötte sig riktigt bra. Så många fina bilder och jag har försökt välja ut en eller ett par för att göra en ny header till bloggen men det är svårt att välja och dessutom skulle jag vilja ha med nån bild på när jag rider Mauritius och kanske nån liten bild på Leija. 🙂 Så får se när jag får klart den nya headern och om jag även gör om lite i resten av designen på bloggen då.

Här är bilder på när Flippan travar. Så mycket power i den lilla hästen alltså, lite för mycket ibland. Men även om hon blir lite öppen och hög i formen och lite väl laddad så tycker jag hon är så fin här. Man kan verkligen inte anklaga henne för att vara stel så som hon lyfter på tassarna. 😀

Ni kanske ser skillnaden på hur laddad vs avspänd hon ser ut beroende på vilket håll vi travar?

Barbacka 

Fy fan vad kallt det var ute ikväll! Jag skrittade ut Flippan en sväng barbacka och det var inte ett dugg skönt trots att solen sken. Men det var mysigt ändå och Flippan var så snäll och kändes pigg och glad. Travade en kort bit på en grusväg för att känna hur hon kändes bara. Hon kändes fräsch så inga men efter snubblingarna i helgen som tur är. Till helgen ska jag nog försöka rida ut henne en ordentlig tur. 🙂