Ingen ridning idag

Nej det blev tyvärr ingen ridning idag. Flippan fick vila och jag rider henne imorgon istället. Så länge höll den planeringen. 😉 Men jag kände mig bättre idag än jag gjort senaste dagarna så därför trodde jag att jag skulle klara av att rida idag, men sen blev jag jättedålig efter att jag bäddat sängen och plockat undan lite här hemma. Nu hade jag dock kunnat rida känner jag, men lite väl sent haha. Det är svårt med Flippan eftersom vi är så nära varandra liksom, det är ingen idé jag försöker rida henne när jag mår för dåligt. Andra hästar är det sällan problem med och jag mår ju alltid bättre efter jag ridit både i kroppen och själen. Så så är det.

Däremot har jag fått en hel del annat gjort idag så känner mig väldigt nöjd med det ändå. Att jag trots den vidriga smärtan numer faktiskt kan göra åtminstone nånting de flesta dagar. Men vill ju alltid göra mer. Hamnade i soffan och myste med Leija en sväng på kvällen också, hon är verkligen supermysig och så försiktig med mig när jag har så ont. ♥ Älskade hund ♥

Laddar för en ny dag imorgon som jag hoppas blir lite bättre!

Älskade hund – Bråkiga ponny

varldens-gulligaste-vovve-leija

Tröstar matte efter ett dåligt pass på Flippan. Bästa vovven 😍

Nej dagens ridpass var ingen höjdare. Flippan verkade lugn innan men blev såklart pigg direkt jag satt upp i sadeln. Hon kändes lite spänd redan från början men det släppte och hon kändes ganska fin först, inte lika fin som igår kanske men ändå fin. Sprattlade väl lite väl mycket med sina ben bara, alltså hennes knälyft blir såå höga när hon spänner till lite och blir för laddad. Alltså spänner till på ett dåligt sätt, om hon kunde vara avspänd samtidigt som hon lyfter benen sådär så är det ju bara bra men så var det inte idag. Lyckades få henne att trava på framåt i alla fall, men hon vart bara mer och mer laddad och började tjafsa efter en stund. 🙁 Hon liksom ”hotar” mig att hon ska ställa sig på bakbenen genom att hon sänker ryggen, tar huvudet utåt och blir upprörd så fort jag håller minsta kontakt i innertygeln, oavsett varv. Plus att hon backar och lättar lite fram. Hon har kommit på hur hon kan göra för att jag ska bli osäker och släppa allt.

Hon är fruktansvärt svår när hon blir sådär. Samtidigt som hon sen känns precis lika fin som vanligt när hon väl går fram ordentligt. Alltid värre på vissa delar av ridbanan också, även om det varierar lite vilka ställen hon tjafsar mest på. Jag fick hoppa av och longera till slut för hon höll på för mycket och var nära att resa sig flera gånger. Då minsann gick hon fram, så från marken är det inga större problem, men det är ju inte så roligt att springa på lina enligt Flippan. Jag blir ju alltid orolig att hon har ont eller nåt när hon håller på som hon gjorde idag, men hon såg superfräsch ut när jag longerade. Satt upp en kortis och travade ett knappt varv efteråt och då fick Svande springa med, inga som helst problem var det då i alla fall så vi både började och avslutade passet helt okej ändå. Men blir ändå ledsen av att hon gör såhär. Tanken slog mig om hon börjat brunsta eller något. Hon visar inte det särskilt mycket men jag provade ge henne munkpeppar nån period i somras och tyckte det hjälpte mot just detta beteende. Så kanske får testa ge det en sväng igen. Fick en hel del fina bilder på oss idag också, men de väntar jag lite med eftersom bilderna från igår kommer upp lite senare och jag orkar inte riktigt välja ut och redigera just nu heller. Så har jag lite på laget att visa under veckan när det är svårare för Svande att hinna fota istället. 🙂

Hur som helst så älskar jag såklart både Leija och Flippan lika mycket, även om Flippan får mig att vilja slita mitt hår dagar som denna… Men som jag skrev tidigare så vet jag att det är värt allt kämpande med Flippan för de dagar och stunder hon sköter sig är hon så otroligt fin. Och jag lär mig att lösa väldigt många problem i alla fall, den saken är säker. 😉