DEN känslan

När man egentligen är ute på en tur för att skritta av efter ett ganska bra dressyrpass på banan, men från skritt på lång tygel rider iväg från husse för att vända tillbaka i galopp och det blir full fart på rodeoponnyn mitt i skogen! 😀 Men jag känner mig trygg på henne för det mesta nu, hon är såååå glad när hon får galoppera ute och den lyckan sprider sig till mig. Ni får mer update om själva ridpasset (+ lite bilder) imorgon förmiddag.

Torsdagens ridpass

Började med att rida Mauritius igår och han var sååå fin. Älskar den hästen och han är så rolig att rida. Inte helt lätt eftersom han är väldigt tittig och lätt blir spänd men när han är avspänd ger han en väldigt fin ridkänsla. Red igenom lite förvänd galopp typ på de linjer de ligger i programmen vi ska tävla, lite svårt när det står hinder över hela banan men vi fick en del miljöträning på köpet. 😉 Tränade på att rida nääära allt läskigt, haha. Det gick riktigt bra, känns som att han börjar lita mer på mig så det blir lite lättare att övertala honom om att hindren inte äter hästar eller att han inte kommer drunkna i vattenmattan. 😂 Red några enkla byten också men där hade vi kanske inte bästa känslan idag utan vi får fokusera lite extra på det de pass vi har kvar innan tävlingen. Viktigast är ändå att han är just avspänd och lösgjord då går det mesta ganska bra att rida så. Red några skolor i traven också och där märker jag jättestor skillnad nu, vi får till ett mycket bättre flyt i både öppnorna och slutorna så det är riktigt kul. Förutom det red vi såklart som alltid en hel del övergångar och tempoväxlingar. Riktigt nöjd med gårdagens pass, är så taggad på tävling nu! Och på att rida mer.

Flippan red jag också. Hon fick komma ut en sväng i skogen och vi galopperade på ordentligt några sträckor för första gången på riktigt länge. Hon blev mer och mer taggad för varje galopp och sista svängen blev jag lite osäker på hur det skulle gå då hon drog järnet längs åkerkanten (är nästan som en liten väg där så riktigt bra att rida på, red alltså inte PÅ någon åker). I alla fall så kommer man fram till en kort liten backe samtidigt som man måste svänga, det är nå telefonstolpar och massor med stenar precis i backen. Så min plan var ju att sakta av till skritt innan detta, men det tyckte INTE Flippan, haha. Hon for rakt upp bland stenarna i full galopp och jag bara satt och försöka whoa henne till att sakta av för så fort jag tog minsta lilla i tygeln ryckte hon upp huvudet och jag kände hur hon laddade genom hela kroppen. Skit ner dig matte sa hon! Till slut fick jag stopp och hon bockade ingenting eller något annat bus för den delen. Riktigt stolt över både henne och mig faktiskt. Det var så kul! 😀 Svande och Leija var med också men vi red runt lite på stigarna själva så vi kunde trava och galoppera ikapp dem. Skrittade en ordentlig bit på vägen hem och även då skötte hon sig även om hon hade lite svårt att skritta i början, mot slutet när vi nästan var hemma igen var hon nästan seg istället haha.

Såhär pigg såg hon ut innan… Men hon är lite lurig sådär för de gånger hon är som värst att rida ut ser hon ofta som segast ut på gången innan. Glömde helt bort att jag skulle slängt på mig actionkameran så det får bli nästa gång istället!