• Flippan,  Hästar

    Nyklippt Flippan

    Förra tisdagen fick jag ett ryck och klippte Flippan. Hade funderat på det flera veckor men dels skulle ju jag klara av det rent fysiskt och dels ville jag plocka fram hennes täcken och så innan då det mesta varit nedpackat i garaget sen vi flyttade hit förra sommaren. Förra vintern var hon oklippt och eftersom det är betydligt mildare väder här nere på västkusten än vi är vana vid från Norrland behövde hon inte ha särskilt mycket täcken då. 😉 Men nu började det bli jobbigt med svettandet under ridpassen så det var dags att klippa henne. Hon stod som ett ljus och njöt av att bli ompysslad och jag klippte så snabbt jag bara kunde för att spara på min kropp, man kan ju stå och finslipa hur länge som helst annars, men jag klippte hela Flippan på lite drygt en timme. Redan när hon skulle gå in i boxen direkt efteråt var hon superpigg, och dagen efter när jag skulle rida var det spännande att sitta upp. Hon var väldigt pigg. Lite för pigg. Vi höll oss till skritt (förutom att hon själv hade svårt att hålla sig och taktade några gånger) och red bara en kort sväng då.

    Torsdagen fick hon vila och på fredagen skulle jag försöka rida igen. Svande var hemma så vi hade tagit med kameran ut så han skulle kunna fota lite när vi kunde rida ute i dagsljus. Men först skulle jag ta några bilder på Flippan i hennes nya fina outfit. Från ingenstans fick hon fnatt och började leka rodeo, kunde inte stå still och började skrapa med framhovarna som sedan övergick i att börja trava runt husse, stegra sig, sparka bakut, bocka, ja alla konster hon kunde komma på i princip… Jag var glad att hon gjorde det innan jag hunnit sitta upp och det blev ju en del roliga bilder dessutom, haha. Både jag och Svande skrattade och skrattade, Flippan är ju som hon är och det är ingen idé att bli arg eller försöka säga åt henne att sluta när hon håller på sådär utan det är bättre hon får göra av med energin. Jag valde att longera henne lite istället för att rida, ville också se hur hon rörde sig så att inget var knasigt men hon såg hur fräsch ut som helst och travade på som jag vet inte vad. Tog lite galopp också och hon jobbade på jättefint genom kroppen både där och i traven. Jag stod och kände mig så himla glad och tacksam över att hon rörde sig så fint och att det inte syns för fem öre att hon snart fyller 25 år och inte varit i full träning på över ett år. Efter longeringen satt jag upp en kort sväng, hade gramanen på som säkerhet utifall hon skulle få för sig att hitta på bus, och Svande gick med och ledde med longerlinan så det kändes tryggt. Vi skrittade ett varv åt båda hållen sen satt jag av, hon kändes alldeles för pigg och laddad för att jag skulle våga rida mer men det kändes ändå väldigt bra att faktiskt sitta upp och att det gick bra. Vi gick en liten sväng på asfaltsvägen som avslut.

    I lördags morse red jag igen men då ensam och i ridhuset, och även om hon var väldigt pigg då också så skötte hon sig alldeles utmärkt. Energin var på en helt perfekt nivå och känslan under ridpasset var fantastisk, hon var så duktig. Vi red inte jättelänge då eftersom hon blir piggare och piggare under passens gång, men skrittade av en sväng ute då husse kom och gick med så det gick jättebra. Igår kväll red vi igen och då ett lite mer ordentligt pass. Mycket övergångar och tempoväxlingar blir det, och hela tiden fokus på framåtbjudning och lösgjordhet. På slutet var hon riktigt fin och det var verkligen sådär när man inte vill sluta rida.

    Ni ska få se bilderna från rodeon också men de kommer i ett eget inlägg!

    💜💜💜

  • Vardag

    Vänder blad

    Nu har jag funderat fram och tillbaka och kommit fram till svaret jag nog egentligen hela tiden vetat – klart jag ska fortsätta blogga! Och jag tänker göra det ordentligt, så som jag vill och det som känns rätt för mig. Sen får folk tycka vad de vill, det gör de ju ändå oavsett jag bloggar eller ej så nu kör vi!

    Senaste veckorna har varit lite som en berg- och dalbana där jag vissa dagar mått ganska bra och andra dagar mått mycket sämre. Det är ju visserligen så det brukar vara men det känns som att det svängt mer än vanligt och det har varit mycket yttre faktorer som påverkat också. Idag började jag i alla fall med att åka och ta en massa prover på morgonen, och ska göra samma sak imorgon. Utredningarna fortsätter så vi får se vad de kommer fram till. Sen hade jag tänkt rida Flippan mitt på dagen men mådde inte alls bra i morse och en bra bit in på dagen så jag valde att skjuta på det tills imorgon istället. Sist jag red var i lördags och då var Flippan sitt “gamla vanliga” jag igen med en del åsikter och ett pass som inte blev som tänkt, men slutade med en bra känsla. Det gjorde dock att jag inte ville ta några risker idag så därför rider vi tidigt imorgon istället.

    Nu har det hänt så mycket senaste tiden så får se om jag skriver egna inlägg och sammanfattar lite om Flippan, gården, min hälsa & livet i allmänhet. Så att ni får lite bakgrund och lättare kan hänga med på vad som händer framöver. Nu lät det kanske som att det är några stora förändringar på gång, men det är det inte på det viset i alla fall. Men det förändras hela tiden eftersom jag fortfarande återhämtar & tränar upp mig efter operationerna. Och livet utvecklas därefter, och det är just den här resan jag vill ta med er på. Vägen tillbaka. Tillbaka till ett liv som känns värt att leva. Där det finns framtidshopp och drömmarna börjar komma till liv igen.

    Puss & Kram!

%d bloggare gillar detta: