Idag var hon svår

Flippan, Flippan… När man inte ridit på en vecka och hon är lite för pigg. Ja då går det inte alltid så bra att rida. Hon hade lite för mycket egna åsikter idag, i traven var hon fin för det mesta men jag fick kämpa en del idag. Inte fysiskt då utan mer mentalt och att försöka lirka henne att jobba med mig istället för att köra sitt eget race. Galopperade några korta svängar men insåg att det inte var nån idé att lägga fokus på galoppen idag utan jobbade mest skritt och trav. När hon väl var med mig var hon som vanligt väldigt fin, så det var ju bra. Galoppen gick okej de korta sträckor jag vågade galoppera men kände hur hon började ladda för att skjuta ifrån så då fick hon minsann sakta av istället. Inte läge för mig att riskera någon flygtur när jag har såhär ont. Lite tråkigt förstås men inte heller så konstigt att hon bli så pigg när hon rids för lite. Blir ju tyvärr också svårt för mig att rida mer om hon är för busig så då kan det lätt bli en ond cirkel av det hela. Men den här veckan ska jag nog kunna rida fler gånger, är planen i alla fall. Mår som allra bäst på hennes rygg. Tokponnyn.

Typ såhär taggad var hon idag. Bilden är från februari 2015. Vilken skillnad det är på både henne och mig jämfört med idag.

En ovanligt bra dag

Smärtan har varit på en helt okej nivå idag, om jag bortser från efter jag fick blockaden kan jag inte minnas om jag haft en sån här bra dag rent smärtmässigt sedan innan det blev kallt i höstas. Extremt skönt vill jag säga. 😀

Passade på att rida Flippan efter eftermiddagsfodringen idag och vi red ett lösgörande pass med en massa övergångar, framförallt galoppfattningar. Red mycket innanför spåret och flyttade henne lite för skänkeln både på rakt och böjt spår. Hon är fantastisk som är så fin trots att vi fortfarande bara rider seriöst kanske 2 pass i veckan, sedan nåt extra pass där vi mest busar, jag rider barbacka eller så t ex. Idag skulle jag säga att hon var sådär lagom pigg också, hon var pigg och hade en bra framåtbjudning men utan att det kokade över som det kan göra ibland. Bara nån enstaka gång hon vart lite sur på mig när hon inte fick galoppera när vi gjorde övergångar från galopp till trav, haha. Men överlag var hon så himla fin och jag blir så glad för varje minut på hennes rygg.

Här är några fina bilder jag hittade i arkivet, de är från ett par år sedan men eftersom jag inte har några nya bilder att visa tänkte jag att det passade bra att lägga in dem här ändå. Även om hon just nu är betydligt lurvigare än på dessa bilder, haha. Har fortfarande inte klippt henne och börjar överväga att låta bli. Friserade manen lite idag i alla fall så hon ser lite mer välvårdad ut.

 

Laddad ponny

Då har vi ridit första gången efter tandkollen i tisdags. Red i söndags senast så det är ju faktiskt bara fyra dagar hon inte ridits men hon hade hunnit samla på sig en hel del energi sen dess, haha. Kände direkt att hon var extra pigg idag men jag måste ändå säga att hon skött sig helt okej. Lite diskussioner när hon inte fick springa/flyga iväg som hon ville men inga luftkonster så får vara glad för det känner jag. 😉 Kändes lite lätt i rumpan ibland kan jag säga, särskilt i galoppen. Och hon var lite för laddad så hon släppte ryggen och sprattlade på med sina höga knän emellanåt, så fokus idag blev bara att få henne att slappna av tillräckligt för att få upp ryggen och jobba rätt istället. Inte ofta hon är såhär utan oftast är det antingen diskussioner eller att hon går framåt och då känns hur fin som helst. Det är inte helt lätt att rida henne när hon blir sådär, hon vill galoppera så hon liksom tappar takten i traven för att hon försöker falla in i galopp fast jag säger nej, och då tappar hon liksom ryggen och hela formen även om hon fortfarande lägger mest vikt på bakbenen. Men hon slappnade av och taggade ner lite efter en stund så hon jobbade på precis lika fint som vanligt på slutet, och emellanåt under passet också. Vi red med repgrimman idag eftersom munnen ska få vila efter behandlingen, och det var nog faktiskt väldigt bra då hon inte alls bli lika upprörd när jag behöver bromsa med den som med bett. Jag bromsar alltid i första hand med sätet men när hon är såhär laddad behöver jag ta små förhållningar för att hon ska lyssna. Varenda gång man kommer ut på ett rakt spår t ex så laddar hon för att dra iväg eller busa, man riktigt känner hur hon sätter till lite på rumpan och spänner till ryggen för att skjuta ifrån, haha. Men då får hon gå ner i skritt eller trav och in på böjt spår en liten bit, sen när hon känns avspänd igen gör vi ett nytt försök. Ni kan ju gissa om hon blev glad när hon fick öka traven lite på långsidorna på slutet. 😀

Det är power i den lilla hästen alltså! Att hon fortfarande rör sig såhär mycket igenom kroppen och inte känns minsta stel trots sina 23 år är bara helt fantastiskt. Efter fyra dagars vila dessutom.

 

Så avspänd och fin på slutet, även om hon hade energi kvar för att gå minst lika länge till, hehe.

Trots att det inte var vårt bästa pass idag så är jag på så mycket bättre humör nu efteråt, att få ha henne hos mig och att få träna tillsammans med henne är så underbart och jag är oändligt tacksam för att Flippan finns i mitt liv. ♥