Tankar

Jag ska vara ärlig

Den största anledningen att jag har svårt att få till bloggandet är inte hur jag mår, utan att jag inte vågar skriva som vanligt på grund av att det finns ett antal människor som vill förstöra för oss och inte vill oss väl. Det gör att jag måste tänka efter extremt noga vad jag kan och vill dela med mig av här och inte. Och det gör att det blir en så stor grej av det varje gång jag vill skriva ett inlägg, så då låter jag hellre bli. Jag klarar inte riktigt av att hålla mig opersonlig och bara skriva ytligt och utan känslor och personliga tankar kring saker och ting.

Så antingen ska jag strunta i dessa elaka människor och bara skriva precis som jag vill och känner ändå, precis som jag brukade göra förr. Självklart tänker man ju alltid på vad man delar med sig och väljer bort vissa delar av livet eller lägger mer fokus på annat, men som det är nu har jag känt mig väldigt blockerad att skriva överhuvudtaget för att det är så mycket som blir svårt att avgöra om folk kan använda det jag skriver till något som kan påverka oss negativt.

Eller så ska jag bara lägga ner och strunta i att blogga helt och hållet? Ett alternativ är såklart också att sätta lösenord på bloggen, men då försvinner lite av syftet med bloggandet för mig känner jag eftersom jag gärna vill nå ut till fler och både inspirera och motivera gällande att leva med kroniska sjukdomar, och att sprida kunskap och inspirera hästmänniskor på olika vis, bland annat.

Egentligen är det ett enkelt beslut då jag såklart skulle vilja strunta i folk och bara skriva på så som jag vill. Jag har alltid varit en sån person som gått min egen väg och sagt vad jag tycker även om jag vet att andra inte håller med, inte följt strömmen eller brytt mig om vad andra tycker. Jag har levt efter mottot att vill man så kan man så länge jag kan minnas, ända tills jag blev sjuk. Nu räcker inte viljan längre. Varje dag är en kamp och hur mycket jag än pushar och gör för mycket mot vad kroppen egentligen klarar av, så känner jag mig konstant värdelös och som att inget jag gör duger eller räcker till.

2 kommentarer

  • Jenny

    Jag förstår precis hur du känner… Men samtidigt hoppas jag att du inte ska låta någon ta bort den glädje som du känner när du skriver, och den glädje du sprider när du skriver. 🙂

    En fråga, gör du fortfarande blogdesigner åt andra? Hojta gärna till i sådana fall då jag gärna skulle förnya min. 🙂

    • Jennifer

      Tack för dina kommentarer, så kul att du är här och läser fortfarande. 😍 Kikar in på din blogg ibland också även om jag sällan kommenterar numer.

      Nej jag gör tyvärr inte bloggdesigner just nu, har alldeles för mycket annat att göra så vill inte ta på mig ännu mer 🙈

      Ps. Tänker inte sluta blogga, nu har jag fått nog och tänker köra mitt race oavsett vad folk tycker!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: