• Vardag

    Bloggstrul…

    EDIT: Förra veckan fick jag problem med bloggen IGEN. Men nu ska webbhotellets tekniker har löst detta permanent hoppas jag, det är vad de säger i alla fall. Så detta inlägg skulle lagts upp i torsdags, 14 november. Fler inlägg kommer sen. 🙂

    Flippan har varit så duktig senaste ridpassen! I tisdags red vi ett pass själva i ridhuset, det var första passet efter att hon lekte rodeo och slängde av ryttaren i lördags som jag skrev om i början av veckan. Hon var fortfarande lite, lite spänd i ryggen då så jag tog passet lite som en check och känna efter. Det märktes ingenting när vi red utan Flippan var jätteduktig, så himla fin och inte det minsta spänd eller busigheter. Vi red mycket övergångar mellan skritt och trav, korta sträckor i skritt och lite längre i trav precis som vi brukar göra. Hon var pigg men på en helt perfekt nivå, lagom för att hitta till rätt arbete och utan att behöva påminna om framåtbjudningen. Det känns faktiskt som att hon har en ärlig framåtbjudning mycket mer av sig självt nu sen vi börjat rida igen efter mina operationer. Så har det inte alltid varit, och ibland blir det ju också svårt att renodla de framåtdrivande hjälperna när man sitter på en häst som gärna leker rodeo emellanåt, har väldigt mycket egna åsikter och dessutom som jag själv haft såna problem med höfterna och inte velat riskera för mycket. Men det är verkligen så viktigt att hästen bjuder ärligt fram till bettet, att den bär sig själv och jobbar bakifrån genom hela kroppen. Som ryttare ska man inte behöva driva hästen framåt i varje steg, då har man ett stort problem med framåtbjudningen och det blir svårt att få annat att fungera, framförallt att få hästen att jobba korrekt i balans. Nu ska jag inte snöa in mig för mycket på det, ska spara det till egna inlägg då det finns såå mycket jag vill skriva om just gällande ridningen, dressyren och att arbeta hästarna korrekt. Så vi hoppar tillbaka till passet med Flippan i tisdags. Eftersom hon kändes så fin valde jag att prova fatta galopp i båda varven. Fattade från skritt och galopperade en halv 20-metersvolt och en bit rakt fram på långsidan innan vi bröt av till trav igen. Det gick jättebra! Tror det hade gått bra att galoppera mer också men jag ville inte utmana ödet för mycket, haha.

    Igår vilade hon och idag red vi igen. Denna gång inte ensamma. Börjar ju bli dags att komma igång mer ordentligt så nästa steg blev att prova rida tillsammans med en annan hästkompis i ridhuset. Det gick över förväntan! Flippan skötte sig nästintill perfekt, kändes jättefin och gjorde inga tokigheter. Ett par gånger stannade hon och började skrapa med frambenen då jag “råkade” snegla lite på det andra ekipaget och alltså tappa någon ynka procent av mitt fokus på henne.. Inte okej enligt Flippan, haha. Men hon gick fram direkt igen och det var inga problem att fortsätta rida. Så jag känner mig väldigt nöjd med henne och glad att det gick så bra att rida samtidigt som ett annat ekipage. Inte för att det brukar vara problem om man går tillbaka till innan mina operationer, men det är just det att hon dels kan bli ännu piggare men framförallt att hon kräver mitt fulla fokus ALLTID, vilket såklart är lättare om man rider helt ensamma.

    Sekunden efter denna bild togs pep Flippan till och var klar med hälsandet på Lillen (som jag förresten fått äran att rida ett par gånger, supergullig häst) 😂😍

  • Vardag

    Vänder blad

    Nu har jag funderat fram och tillbaka och kommit fram till svaret jag nog egentligen hela tiden vetat – klart jag ska fortsätta blogga! Och jag tänker göra det ordentligt, så som jag vill och det som känns rätt för mig. Sen får folk tycka vad de vill, det gör de ju ändå oavsett jag bloggar eller ej så nu kör vi!

    Senaste veckorna har varit lite som en berg- och dalbana där jag vissa dagar mått ganska bra och andra dagar mått mycket sämre. Det är ju visserligen så det brukar vara men det känns som att det svängt mer än vanligt och det har varit mycket yttre faktorer som påverkat också. Idag började jag i alla fall med att åka och ta en massa prover på morgonen, och ska göra samma sak imorgon. Utredningarna fortsätter så vi får se vad de kommer fram till. Sen hade jag tänkt rida Flippan mitt på dagen men mådde inte alls bra i morse och en bra bit in på dagen så jag valde att skjuta på det tills imorgon istället. Sist jag red var i lördags och då var Flippan sitt “gamla vanliga” jag igen med en del åsikter och ett pass som inte blev som tänkt, men slutade med en bra känsla. Det gjorde dock att jag inte ville ta några risker idag så därför rider vi tidigt imorgon istället.

    Nu har det hänt så mycket senaste tiden så får se om jag skriver egna inlägg och sammanfattar lite om Flippan, gården, min hälsa & livet i allmänhet. Så att ni får lite bakgrund och lättare kan hänga med på vad som händer framöver. Nu lät det kanske som att det är några stora förändringar på gång, men det är det inte på det viset i alla fall. Men det förändras hela tiden eftersom jag fortfarande återhämtar & tränar upp mig efter operationerna. Och livet utvecklas därefter, och det är just den här resan jag vill ta med er på. Vägen tillbaka. Tillbaka till ett liv som känns värt att leva. Där det finns framtidshopp och drömmarna börjar komma till liv igen.

    Puss & Kram!

  • Vardag

    Vecka 38

    Just nu tycker jag det är väldigt svårt att få till bloggandet, men jag är inte beredd att ge upp än. Det får bli lite oregelbunden uppdatering ett tag tills jag kommit in i det bättre. Har haft lite strul med webbhotellet också som skapat problem, men det ska förhoppningsvis var löst nu.

    Innan vi går in på denna vecka ska jag uppdatera om förra veckans ridpass. På måndagen red vi ju på utebanan som jag skrev om då. Sen red vi igen på onsdagen, men då i ridhuset. Flippan kändes fin då också och det börjar märkas att hon kommer igång mer och mer i kroppen vilket gör att vi kan variera tempot mer utan att tappa bärighet och lösgjordheten. Jag har inte vågat galoppera mer uppsuttet trots att hon såg fin ut när jag longerade, men snart är det nog dags att testa igen annars kommer det bara bli en större tröskel att ta sig över.

    I lördags red vi ett pass på lekplatsen igen och husse var med och fotade! Det blev ett ganska kort pass eftersom Flippan jobbar på rätt bra och lyfter på benen mer än vanligt även om gräset inte är särskilt högt. Hon trivs där ute i alla fall, hon blir både piggare och känns väldigt nöjd med att ha gräset under hovarna. Även om hon såklart helst av allt bara vill äta det..

    Haha, bilden ovan är från när vi var klara och jag släppte ut tygeln för att skritta av. Det gäller att passa på sa Flippan. 😉

    Jag kände mig lite bättre i kroppen efter ridningen, men har mått lite sisådär hela förra veckan och försökte ta det lugnt i helgen. Nu har min pappa kommit hit och ska hjälpa oss lite med saker på gården som behövs fixas och göras iordning. Så jag ville vara utvilad så gott det går i alla fall så jag åtminstone orkar vara med och visa lite vad som behövs göras och så.

    Nu ska jag planera veckan innan det är dags för lunchfodring i stallet.

    Det kommer fler bilder från passet på lekplatsen senare, men här är ett par stycken i alla fall.

%d bloggare gillar detta: