• Flippan,  Hälsa,  Vardag

    När de sämre dagarna tar över

    Förra veckan var lite utav ett helvete för mig, mådde verkligen inte bra någonstans större delen av tiden. Så mycket smärta, förlamande trötthet och känsla av utmattning i hela kroppen och mentalt likaså. Men även om det var tufft så kan jag också se det lilla positiva i att jag faktiskt ändå lyckades hålla mig hyfsat uppe psykiskt, ofta blir jag totaldeprimerad under såna tuffare perioder med det fysiska då jag mår så förbannat dåligt av att inte klara av att göra nästan något alls. Att behöva ligga i soffan och vila är sååå tråkigt och jag verkligen hatar det, men försöker acceptera att kroppen behöver det. Varje dag dessutom just nu, men lite olika hur länge jag behöver vila i alla fall och jag försöker göra lite små fysiska aktiviteter mellan varven för att inte vara för statisk med kroppen. Det kan vara så enkelt som att gå och hämta ett glas vatten, eller gå ner med smutstvätt till tvättstugan, men ibland orkar jag lite mer och tar med Lowis på en kort promenad (ca 5 minuter). Jag fodrar också hästarna under vardagarna, både lunch och eftermiddag, men inte varje dag. Just nu är det väldigt enkelt att fodra då flera boxhästar har fri tillgång i hagen och lösdriften har alltid maten förberedd så jag behöver bara öppna till en annan del av hagen eller skjutsa ner hö i rännorna de också kan äta ifrån. Någon gång ska jag visa er hur rutinerna ser ut här på gården, det är mycket smarta lösningar för att göra det lättarbetat och vi kommer på nya små detaljer hela tiden.

    Den här veckan har i alla fall hittills varit bättre än förra veckan, och att solens strålar letat sig fram bland allt gråmulet väder gör ju inte saken sämre. Jag påbörjade det här inlägget i måndags egentligen men tog en paus och sen kunde jag inte logga in på bloggen. IGEN. Så nu har jag skällt ut webbhotellet för hundrade gången eller nåt, så fruktansvärt trött på att det fortsätter bli problem hela tiden så nu har jag börjat leta annat webbhotell. Händer det en gång till så byter jag. I alla fall så tänker jag att jag fortsätter lite såhär oregelbundet när jag känner för att skriva året ut, sen ska jag göra en plan och se till att kicka igång bloggen ordentligt när 2020 är här.

    Idag ska vi till veterinären med Flippan. Det är i första hand för att kolla tänderna och vi kommer även passa på att göra en liten vetcheck så vi vet hur det står till med lilla damen som snart fyller 25(!). Vi har hyrt en B-kortslastbil så det ska bli spännande att se vad Flippan tycker om den, men tror hon kommer åka som en prinsessa, nej förlåt, drottning menar jag (förlåt Flippan). Uppdaterar nog i helgen om hur det gick och även lite om ridpassen med henne tidigare i veckan. Ska försöka uppdatera på Instagram-stories under dagen så ni kan kika där om ni är nyfikna på dagens veterinärbesök. @jenniferdressage

    Från gårdagens ridpass. Hon kändes riktigt fin särskilt på slutet då hon verkligen tog i och travade så himla härligt.

    Ha en fin fredag ❤

  • Vardag

    Bloggstrul…

    EDIT: Förra veckan fick jag problem med bloggen IGEN. Men nu ska webbhotellets tekniker har löst detta permanent hoppas jag, det är vad de säger i alla fall. Så detta inlägg skulle lagts upp i torsdags, 14 november. Fler inlägg kommer sen. 🙂

    Flippan har varit så duktig senaste ridpassen! I tisdags red vi ett pass själva i ridhuset, det var första passet efter att hon lekte rodeo och slängde av ryttaren i lördags som jag skrev om i början av veckan. Hon var fortfarande lite, lite spänd i ryggen då så jag tog passet lite som en check och känna efter. Det märktes ingenting när vi red utan Flippan var jätteduktig, så himla fin och inte det minsta spänd eller busigheter. Vi red mycket övergångar mellan skritt och trav, korta sträckor i skritt och lite längre i trav precis som vi brukar göra. Hon var pigg men på en helt perfekt nivå, lagom för att hitta till rätt arbete och utan att behöva påminna om framåtbjudningen. Det känns faktiskt som att hon har en ärlig framåtbjudning mycket mer av sig självt nu sen vi börjat rida igen efter mina operationer. Så har det inte alltid varit, och ibland blir det ju också svårt att renodla de framåtdrivande hjälperna när man sitter på en häst som gärna leker rodeo emellanåt, har väldigt mycket egna åsikter och dessutom som jag själv haft såna problem med höfterna och inte velat riskera för mycket. Men det är verkligen så viktigt att hästen bjuder ärligt fram till bettet, att den bär sig själv och jobbar bakifrån genom hela kroppen. Som ryttare ska man inte behöva driva hästen framåt i varje steg, då har man ett stort problem med framåtbjudningen och det blir svårt att få annat att fungera, framförallt att få hästen att jobba korrekt i balans. Nu ska jag inte snöa in mig för mycket på det, ska spara det till egna inlägg då det finns såå mycket jag vill skriva om just gällande ridningen, dressyren och att arbeta hästarna korrekt. Så vi hoppar tillbaka till passet med Flippan i tisdags. Eftersom hon kändes så fin valde jag att prova fatta galopp i båda varven. Fattade från skritt och galopperade en halv 20-metersvolt och en bit rakt fram på långsidan innan vi bröt av till trav igen. Det gick jättebra! Tror det hade gått bra att galoppera mer också men jag ville inte utmana ödet för mycket, haha.

    Igår vilade hon och idag red vi igen. Denna gång inte ensamma. Börjar ju bli dags att komma igång mer ordentligt så nästa steg blev att prova rida tillsammans med en annan hästkompis i ridhuset. Det gick över förväntan! Flippan skötte sig nästintill perfekt, kändes jättefin och gjorde inga tokigheter. Ett par gånger stannade hon och började skrapa med frambenen då jag “råkade” snegla lite på det andra ekipaget och alltså tappa någon ynka procent av mitt fokus på henne.. Inte okej enligt Flippan, haha. Men hon gick fram direkt igen och det var inga problem att fortsätta rida. Så jag känner mig väldigt nöjd med henne och glad att det gick så bra att rida samtidigt som ett annat ekipage. Inte för att det brukar vara problem om man går tillbaka till innan mina operationer, men det är just det att hon dels kan bli ännu piggare men framförallt att hon kräver mitt fulla fokus ALLTID, vilket såklart är lättare om man rider helt ensamma.

    Sekunden efter denna bild togs pep Flippan till och var klar med hälsandet på Lillen (som jag förresten fått äran att rida ett par gånger, supergullig häst) 😂😍

  • Vardag

    Vänder blad

    Nu har jag funderat fram och tillbaka och kommit fram till svaret jag nog egentligen hela tiden vetat – klart jag ska fortsätta blogga! Och jag tänker göra det ordentligt, så som jag vill och det som känns rätt för mig. Sen får folk tycka vad de vill, det gör de ju ändå oavsett jag bloggar eller ej så nu kör vi!

    Senaste veckorna har varit lite som en berg- och dalbana där jag vissa dagar mått ganska bra och andra dagar mått mycket sämre. Det är ju visserligen så det brukar vara men det känns som att det svängt mer än vanligt och det har varit mycket yttre faktorer som påverkat också. Idag började jag i alla fall med att åka och ta en massa prover på morgonen, och ska göra samma sak imorgon. Utredningarna fortsätter så vi får se vad de kommer fram till. Sen hade jag tänkt rida Flippan mitt på dagen men mådde inte alls bra i morse och en bra bit in på dagen så jag valde att skjuta på det tills imorgon istället. Sist jag red var i lördags och då var Flippan sitt “gamla vanliga” jag igen med en del åsikter och ett pass som inte blev som tänkt, men slutade med en bra känsla. Det gjorde dock att jag inte ville ta några risker idag så därför rider vi tidigt imorgon istället.

    Nu har det hänt så mycket senaste tiden så får se om jag skriver egna inlägg och sammanfattar lite om Flippan, gården, min hälsa & livet i allmänhet. Så att ni får lite bakgrund och lättare kan hänga med på vad som händer framöver. Nu lät det kanske som att det är några stora förändringar på gång, men det är det inte på det viset i alla fall. Men det förändras hela tiden eftersom jag fortfarande återhämtar & tränar upp mig efter operationerna. Och livet utvecklas därefter, och det är just den här resan jag vill ta med er på. Vägen tillbaka. Tillbaka till ett liv som känns värt att leva. Där det finns framtidshopp och drömmarna börjar komma till liv igen.

    Puss & Kram!

%d bloggare gillar detta: